Ny forskning om urgammalt rymdfenomen

FN har proklamerat 2009 som Internationella Astronomiåret för att fira att det gått 400 år sedan Galileo Galilei för första gången riktade en kikare mot rymden. Postorganisationen Posteurop följde upp med beslutet att astronomi ska vara årets tema för Europafrimärkena.

De två svenska frimärkena visar en stiliserad stjärnhimmel med Krabbnebulosan markerad, och det nybyggda instrument som hösten 2009 ska börja mäta den svaga röntgenstrålningen från nebulosan på ett nytt sätt.

Forskningen, som väntas kunna bidra till ökad förståelse för hur universum uppkom, drivs inom ramen för ett internationellt projekt där Sverige medverkar tillsammans med Japan, USA och Frankrike. Sverige har en viktig roll i projektet. Här konstrueras det instrument som med hjälp av en ballong ska lyftas upp från Esrange-basen i Kiruna.

– Instrumentet som ska fånga upp röntgenstrålarna är uppbyggt av en mängd mottagare vilka uppifrån tillsammans ser ut som en vaxkaka i en bikupa. Denna konstruktion syns tydligt på frimärket. Diametern är närmare en meter.

Det säger astronomen Magnus Axelsson vid Stockholms universitet. Han är en av de svenska deltagarna i projektet, och medverkar både i planeringsarbetet och byggandet av instrumentet.

– Jag siktar på att vara med i Kiruna när vi lyfter instrumentet till fyra mils höjd där mätningen ska pågå mellan sex och tolv timmar. Det är viktigt med vindstilla väder och den idealiska månaden är augusti. På frimärket med Krabbnebulosan syns ballongen och kapseln med mätinstrumentet. Kapseln ska skydda instrumentet när det efter försöket tas ner med hjälp av fallskärm. Sedan trimmas det och återanvänds.

Magnus Axelsson hoppas att Internationella Astronomiåret innebär ett lyft för astronomiämnet både inom utbildningssektorn och bland allmänheten. Astronomi sätter lätt fantasin i rörelse och är en bra inkörsport till hela det naturvetenskapliga området. De nya frimärkena är bra marknadsföring för astronomin.

Fakta om frimärkena och frimärksprodukterna

Frimärkena har formgivits av Einar Åkerlind som också utformat illustrationen på förstadagsbrevet (detalj från en polarimeter), motivet I FDC-stämpeln (stjärnhimlen) och samlarbladet där Krabbnebulosan är avbildad.